Utan dig
Om jag bad dig
Skulle du ge mig allt?
Om jag bara berättade
Allt som jag vill säga
Skulle du lyssna?
För jag vill så desperat
Att du ska vilja lyssna
Bara för en sekund
Så jag kan säga allt det där
Som jag aldrig sagt
För mitt sinne börjar falla ihop
Och utan dig
Kan jag inte pussla ihop det igen
GE MIG!!
Jag vill ha den här tröjan från Ripcurl.
Den kostar 799... Tror inte att det är värt det faktiskt =P
Miss
Sjuk
Men som sagt... Jag är SJUK! Har feber, halsont och är jätte förkyld. Jag tycker faktiskt jätte synd om mig själv och det är säkert fel, men jag bryr mig inte. Jag borde egengligen ligga i sängen och typ sova eller kolla på film, men jag blir så rastlös då, så jag sitter här och spelar sims 3 istället. Det är lite uppiggande i alla fall =)
Och igår var jag på Junkfesten på Överby och det var kul, även fast det regnade. Men de 2 bästa tillfällena var ändå när Öynes fick en klippning av några från Ripcurl. Han fick då saker värda 700 kronor =P Självklart spelade jag in det och det finns på facebook!
Alldeles för trött.
Tyvärr så är jag alldeles för trött för att
skriva nåt ikväll. =P Blir imorrn istället =)
Råd?
Det där var ett av mina problem, varsågod och lös det :P
Nästa problem är som sagt min.... Pappa. Vi hade en idiotiskt gräl igår om hur han behandlar mig och om allt och jag bara blev förbannad och skrek åt honom och svor åt honom och visste inte exakt vad jag skulle göra. För allt han gör sårar mig, men jag vet inte vad jag ska göra åt det eftersom han itne verkar bry sig när jag pratar med honom. Efterår visste jag inte heller vad jag skulle göra, för jag ville va ensam, men itne allt för tydlig. Så jag hämtade ahndduk och gick in i duschen och satte mig på golvet med varmt vatten över mig och bara grät. Det känns hemskt att jag faktiskt gjorde det, men jag klarar itne av allt längre. Och jag har inte kvar månsson att prata med, jag kan inte prata med Johannes och jag känner att jag itne vill besvära Agnes alldeles för mycket. Det är inte hennes problem att lösa, men ändå vill jag prata med någon. Jag var faktiskt riktigt nära på att ringa Eric, men jag smsade den andre Erik istället och pratade lite, men jag kände att just då, då skulle jag vilja ha någon riktig att prata med. Och jag vet itne hur jag ska kunna hitta det. Jag vill ha någon som jag kan gråta med och prata med och itne skämmas, som jag gjorde med månsson. Men det är bara förstört nu och han vill itne ens berätta varför... Jag känner att jag orkar verkligen inte med mitt liv. Jag vill ha någon annans liv eller nåt. För jag orkar inte göra allt detta ensam.
Förlåt för att du måste läsa alla mina problem.. Men det är ju frivilligt.
Som en dröm
Du kom tillbaka inatt igen
Och du kysste mig som du alltid gör
Och du höll om mig
Ända tills jag kände mig trygg
Du berättade hur mycket du älskar mig
Du sa hur vacker jag var
Och du la dig bredvid mig
För du sa att du älskar att se mig sova
För du gillar att se mig fridfull
Jag kände hur mina känslor för dig blev starkare
Och insåg att du var min
Och att jag skulle göra vad som helst för dig
Jag bara fortsätter falla
Och det är nu det enda jag vet hur man gör
Vilket jag är överlycklig för
Everything
Find Me Here
Speak To Me
I want to feel you
I need to hear you
You are the light
That's leading me
To the place
where I find peace, again.
You are the strength, that keeps me walking.
You are the hope, that keeps me trusting.
You are the life, to my soul.
You are my purpose, you're everything.
And how can I stand here with you and not be moved by you?
Would you tell me how could it be any better than this?
You calm the storms, and you give me rest.
You hold me in your hands, you won't let me fall.
You still my heart, and you take my breath away.
Would you take me in? Take me deeper now?
And How can I stand here with you and not be moved by you?
Would you tell me how could it be any better than this?
And how can I stand here with you and not be moved by you?
Would you tell me how could it be any better than this?
Cause you're all I want, you're all I need
You're everything, everything
Kiss me anyway
My hopes are so high,
that your kiss might kill me.
So won't you kill me,
so I die happy.
My heart is yours to fill or burst,
to break or bury,
or wear as jewelery,
which ever you prefer.
Varför ser du inte?
Du borde kunna se att jag snart bryter ihop
Att jag inte orkar med hur du beter dig
Du känner mig bäst av alla, du borde förstå
Jag klarar inte av att vara borta från dig
Jag vill bara springa iväg när jag ser dig
För jag vill så gärna springa mot dig
Du vill verkligen inte förstå hur ont det gör
Jag vill att du ska fråga efter mig
Se hur jag mår, eller bara hata mig
För jag vill hellre det
Än att du är totalt likgiltig..
Låt mig göra det bara
Låt mig bara göra som jag vill.
Låt mig bara bryta samman på golvet framför dig.
Lögner
Jag är okej
Jag mår bra
Jag bryr mig inte
om va dom säger
Jag vill inte ha dig
Jag älskar inte alls att
höra de orden av dig
Jag saknar dig inte alls
Det gör inte alls ont
Jag dör inte alls litegrann
varje gång du säger så
Jag får inte alls tårar i ögonen
när jag pratar om dig
Men allt är bara lögner
Lögner som jag nu har lärt mig
Lögner som nu är lätta att uttala
Som även jag snart tror på
TACK!!
som hjälpte mig med denna blogg. Även om hon
ibland inte lyssnade på mig och det då itne blev
helt bra, så blev det ändå jätte bra i slutändan!
Så Tack Agnes Eriksson! =D
Bra vänner eller vad...
Jag känner att senaste tiden så har jag bara
allmänt strulat till mitt liv. Och att jag ibland
inte har världens bästa vänner hjälper ju inte!
Ibland undrar man om man bara borde klippa
kontakten med dem. För det de gör mår jag
dåligt av. Men som jag sagt innan, jag kanske
är lite masochistisk av mig. Jag kanske gillar
att bli sårad och att ha ont. Det verkar nästan
så. På ett sätt vill jag berätta för dessa människor
om hur jag mår, men jag känner dem, och jag
kommer antagligen bli utskrattad.
Vilka bra vänner va?
Jag har alltså kännt dessa "vänner" i ungefär
3-13 år, men det spelar ju ingen roll tydligen.
För man kan ju behandla mig som skit i vilket fall.
Så varför skulle de bry sig? Jag är ju bara en
tjejkompis. Det är ju inget viktigt. Det är ju
grabbkvällarna som betyder nåt. Eller de där
stunderna som ni delar eller va faan ni nu gör!?
Och sen berättar ni om hur man har missat något
och att man skulle vart där. Men hur faan skulle
jag kunnat vara där!? Jag vet inte vad ni gör, var
ni är, eller om jag ens är inbjuden! Jag klarar
snart inte av allt detta. Jag känner att jag bara
vill bryta all kontakt, men jag kan ändå inte det.
För att för mig, så betyder de något. Jag älskar
faktiskt dessa människor, även om de itne älskar mig.
Så snälla, hjälp mig!! Vad gör jag egentligen!?
Det är jag, jag vet det
Jag ville aldrig se dig såras
Och speciellt inte av mig
Jag lärde mig allt jag kunde
Jag började sakta inse
Att jag ville beskydda dig
Men det gick aldrig upp för mig
Att det enda du behövde beskyddas från
Var mig
Men jag kan inte skydda dig
När jag behöver ha dig här
Så hjälp mig
Gå ifrån mig
Gör det
Det som jag inte kan
Lämna mig här och nu
Det kanske kommer en förändring
Älskling, jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
En ny start, jag tänker nya tankar
men allt det där du föll för
finns fortfarande kvar
Allting har förändrats
men jag känner likadant
Älskling i natt kom du tillbaka
och allt fick sin förklaring
i en återvunnen dröm
Och just i ögonblicket när jag vaknar
ser jag skuggan av hoppet försvinna från mitt rum
Kent
Vad som än har gjort mig elak, feg
Vad som än har hänt, är allt mitt fel
Vad som än har gjort dig vänlig, ren
Allting är försent
Jag blir din skugga
Jag blir den du aldrig ser
Låt mig bli din skugga
Jag skadar dom som ler
åt dig, din skugga
Jag blir ögon på din rygg
Låt mig bli din skugga
och du bli min
Det är så många här som aldrig sagt nej
och som aldrig kommer få en chans
så många här som aldrig såg mig
och jag vet att jag haft tur som få
Så många här som ville ha dig
men vi kände samma sak
Vi känner alltid samma sak
Ha!
Jag är lycklig över att Adam inte besökte mig inatt.
Den viktigaste av alla
Ibland när man känner sig ensam
Så vänder man sig till personen
Den som står bakom kameran
<3
Masochisten
Jag brukade alltid titta bort
Jag tog aldrig på mig skulden
Jag försvann in i min fantasi
I min fantasi om mig
Om oss
Om allt som skulle vara
Om hur du vände dig om
Och kysste mig
Och sen berättade
Hur mycket du älskade mig
Men du vände dig aldrig om
Du fortsatte att gå
Och jag fick se dig lämna mig
Du lämnade mig helt ensam
Och jag har bara kvar få minnen
och mina fantasier
Men vet du vad?
Jag har kvar din musik
Din lukt
Och fragment av ditt leende
Och jag tar fram de minnena ibland
Bara för att få njuta
Njuta av smärtan som kommer med dem
Och jag känner mig som en masochist
När jag inser
Att smärtan är det enda
Som visar att allt var riktigt
Kanske inte
människa. Och nej, jag gör inte världens bästa
val. Men just då verkade det vara ett väldigt
bra val. Och det kanske är rätt fel att kroppen
styr en och inte hjärnan... Jag vet inte exakt, är
inte så bra på det, men borde nog börja att försöka.
Såå.. Jag sov hos en killkompis, och bara det kanske
inet var en jätte bra idé, men sen börjar vi typ strula
och så. Men nej, vi hade inte sex! Så det kanske var
bra... Det är ju inte alltid jätte bra att göra grejer
med sina kompisar...
Men, nu är det en massa folk i mitt hus som jag inte
har en aning om vilka det är, så får utforska det lite.
Hej då!