Masochisten

Jag brukade alltid titta bort
Jag tog aldrig på mig skulden
Jag försvann in i min fantasi

I min fantasi om mig
Om oss
Om allt som skulle vara

Om hur du vände dig om
Och kysste mig
Och sen berättade
Hur mycket du älskade mig

Men du vände dig aldrig om
Du fortsatte att gå
Och jag fick se dig lämna mig

Du lämnade mig helt ensam
Och jag har bara kvar få minnen
och mina fantasier

Men vet du vad?
Jag har kvar din musik
Din lukt
Och fragment av ditt leende

Och jag tar fram de minnena ibland
Bara för att få njuta
Njuta av smärtan som kommer med dem

Och jag känner mig som en masochist
När jag inser
Att smärtan är det enda
Som visar att allt var riktigt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0